16
Ingri.
Men min kiära Truls, efter som wi nu så här äro i wår enslighet oss emellan, så wilja wi tala om en sak, som oss bägge är angelägen. Du har nu begiärt mig til Hustru; jag har ock lofwat dig detsamma. Säg nu, hwarmed täncker du framdeles föda oss båda. Jag ser, at du nu tör ha ondt nog före, at föda dig ensam.
Truls. Afsides.
Det war rätt en samwets fråga, hwartil jag ej beredt mig at swara: Ty det är en sak, som jag aldrig ännu tänckt på.
Ingri.
Hwad, talar du där för dig sielf? swara mig på min frågan; Ty den är mig rätt angelägen.
Truls.
Jag äter nu mer, än jag talar, och smakar mig denna maten öfwermåttan wäl; Men a propos. Jag hade så när glömt: Din skål min kiära Ingri.
Ingri. Afsides.
Han är så sysselsatt med äta och dricka, at jag tror, han hörde intet, min frågan. Til Truls. Jag frågar dig än en gång, hwad du täncker at föda både dig och mig med, när wi nu blifwa Giffta tilsammans?
Truls. Afsides.
Wasslaperdibus. Hwad skal jag nu hitta på at säja för henne. Ty intet har jag något at föda henne med, ock hwarföre skal jag just föda henne. Ja, ja, föd du mig man i åhr, så skal jag föda dig åt åhre.
Ingri.
Åter mumlar du något, som ja g intet förstår. Hwad war det, som du sade?
Truls.
Jag sade, at jag wäl skal föda dig både i åhr ock åt åhre, och sedan alt fort.
