Hoppa till innehållet

Sida:Håkan Smulgråt-1739.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

64


Truls.

Jag kan säja dig min Gåsse lilla, at denna Hustru har så mycket til bästa, som du kan behöfwa.

H. Smulgråt.

Men angående 10000. R:dlr. Ränta?

Truls.

Det tienar dig intet min Son, at förut så noga weta. Nog sagdt, at du, genom detta Giftermålet, blir en lyckelig man för alla dina dagar.

H. Smulgråt.

Men kan jag också wara försäkrad derom, at hon äger så stor Ränta, som Truls sagdt.

Truls.

Begynner du nu at twifla på mina ord, Herr Håkan Smulgråt, sedan jag wjst dig så många prof af min förfarenhet och klokhet, som du redan sedt; så wil jag ej mer hafwa at giöra med dig, utan - - - -

H. Smulgråt.

Min kiära Far, war ej så hastig. Förlåt mig om jag mer än en gång frågar om en sak, som är mig så anglägen, som denna.

Truls.

Du må fråga hwad du wil, så kan jag intet annat säja dig, än at denna Hustrun har mera til bästa, än dig tienar, och som du i jåns af mig begiärte, at få weta någon konst, til at lefwa länge; så skal jag berätta dig, at om du tagar denna til Hustru, så lärer dit lif derigenom ännu på många åhr förlängas, så at du omsider öfwerlefwer alla dina anhörige både unga och gamla, och således med tiden får ärfwa all den Egendom, som de skrapat tilsammans; men der emot måste jag til din efterrättelse förkunna dig, at om du intet tagar denne til Hustru, som Truls ärnat dig; så skal du ej allenast intet lefwa länge, utan, du skal och under

din