Truls. Utan före.
Är det någon som wil tala med mig här jag ligger: så kan han komma hit. Ty wi hafwa lika långt til hwarannan.
H. Smulgråt.
Hör du intet, Truls, at det är jag, din Husbonde, Hr. Håkan Smulgråt, som ropar dig.
Truls kommer inspringandes på Theatren: gnuggar sig i ögonen, och säjer:
Nå hwad mån tro nu må wara på färde igen. Kom wäss at det åter angår Kiärleks-saker. Ja, jag gier rätt nu påcker, at tiena hos en Herre, som är kiär. Ty då har man ingen ro hwarcken natt eller dag.
H. Smulgråt.
Tag intet så illa wid dig Truls. Huru är det? är sömnen än borta, at jag kan tala med dig?
Truls?
Ja Herre, jag begynner rätt nu at komma mig före igen.
H. Smulgråt.
Har du sofwit länge?
Truls.
Jag har sofwit en god styl, alt sedan den främmande Mannen kom til Herrn.
H. Smulgråt.
Ja, jag må wäl tro. Ty straxt han kom hit, ropade jag dig åtskillige gånger. Men fast jag förböd dig, at ej wara långt borta ifrån mig, så mente jag ändå, at du war bortgången, efter jag intet hörde något swar af dig.
Truls.
Ja, Herre, som Herren befalte mig at ej wara långt borta, så lade jag mig också straxt härutan före; och som Herren ej förböd mig at sofwa, så sof jag sött derpå löst.
H. Smulgråt.
Nå, det kan wara lika mycket. Nu jag skal berätta dig, at jag, sedan jag talt med denne Mannen, fult och fast
