Sida:Håkan Smulgråt-1739.djvu/66

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

66


TRULS ställer sig i ringen, stöter 3. gånger med Kiäppen i golfwet, och ropar, som förr.

La li hu hu, La li hu hu, La li hu hu.

De andre swara:

Hu hu li la, Hu hu li la, hu hu li la.

Derpå begynna de at dansa, omkring Håkan, så at han kommer med i Dansen, och sedan det är bestält, lemna de allesamman Håkan ensam på Theatren.


3. Inträdet.

HÅKAN SMULGRÅT, TRULS i sin vanliga habit.

H. Smulgråt Ensam.

Ja, det är så; Intet fick jag just weta huru mycket hon har til bästa, men at jag med hennes Egendom kan blifwa belåten, och alt så derigenom få långt mera penningar, än jag nu har, det wet jag wist. Dessutan war det ock en stor omständighet, at jag genom detta Giftermålet, skal kunna förlänga mit Lif, öfwerlefwa mina anhöriga, och ärfwa all deras Egendom. Ty hwartil tiena wäl ägodelarne i werlden, när Lifwet ej är mer i kroppen. När jag detta alt eftertäncker, och derjemte föreställer mig de faselige hotelser som denna Mannen talte om, så finner jag ej annat, än at det måtte bli derwid, at Giftermålet går för sig, och är det ej godt, at hafwa en sådan Man som denne til owän. Jag måste nu tala wid Truls, och laga at denne saken snart kommer til slut.

Ropar:

Truls, Truls, hålla här.

Ingen swarar honom: utan han ropar än några gångor:

Truls swarar äntel. utan före.

Hwem är det, som är så oförskiämd, och oroar mig i min sömn. Ai! ai! Hiäspar så högt, at det höres in på Theatren.

H. Smulgråt ropar än en gång och stampar i Gålfwet:

Truls, Truls hålla här.

Truls.