96
så god, och ej bry Er om mina Affairer. Ty jag skal wäl allena sörja för dem.
Birger.
Förlåt mig min Bror, jag bryr mig intet derom, utan I kunnen giöra och låta därmed som Er bäst behagar.
H. Smulgråt til Kiöpmannen.
Ja, jag säjer, at jag ej kan finna, hwarföre min Hustru skulle taga några Waror ut hos Er på mit Namn. Ty om hon hade behöft något, så hade hon wäl kunnat betalat sielf.
Kiöpmannen.
Hon?
H. Smulgråt.
Ja rätt Hon. Den som äger tiotusende Plåtars Ränta kan wäl mäckta at betala 1175. Dlr. K:Mt.
Kiöpmannen.
Äger hon Tio tusende Plåtars Ränta? Nej Herre? Den saken wet jag bättre. Ty innan jag crediterade ut mit Gods, giorde jag mig wäl underrättad både om Hennes och Herrns tilstånd. Hwad Hennes Person för sig sielf angår, så wille jag ej en gång creditera Henne 10 Dlr. K:Mt. Ty jag fick af säker hand weta, at hon war så fattig som en Kyrkoråtta. Men sedan mig blef sagt, at Hon skulle gifta sig med Herren, som är en så förmögen och Hederlig Man, så hade jag intet betänkande mera, til at, på Herrens räkning, låta henne få hwad hon wille.
H. Smulgråt.
Min Wän, I weten ej sielf hwad I säjen. Jag kan deremot berätta Er, at hon har så stor Egendom, som jag sagt, och giören I altså bäst, at I hållen Er til Henne,hon lärer wäl betala, hwad hon tagit.
