Den här sidan har korrekturlästs
145
— Det var en öm sträng, mamsell Maria! — sade majorskan i förtrolig ton, just som majoren, till yttersta grad missnöjd med sin hustru, sköt stolen från bordet, och hon af ren tankspriddhet följde hans exempel.
— Gud ske lof, så få vi då åter andas frihet och frisk luft och röka våra cigarrer i ro! — utbrast majoren, åter uppkommen i trillan. — Men aldrig mer åtager jag mig att arrangera middagar på gästgifvargårdar — fortfor han leende och vände sig till Axel för att låta honom tända cigarren.
Högadals prostgård. I.10
