Hoppa till innehållet

Sida:Högadals prostgård del I 1884.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

268

prostinnan, hvilken just nu mötte prostens öga, och intet redigt ord blef mera hörbart. O ve!

Äfven till Axel hade den mindre glada sinnesstämningen meddelat sig, vare sig af Gustafs bref, af missnöje med Brenner eller af den svåra skilsmessan från Rosa, som ej fick åtfölja Johanna. Nog af, han var sig icke rätt lik; och denna, den sista aftonen, som våra vänner tillbragte i den lilla staden, var rik på de många missljud, hvilka störande genomgå hela lifvet.