sådant fall afsöndrar sig mjölken från sockret och ystar. Sedan tages det från elden och omröres tills det är kallt.
Men skall denna sirap bibehålla sig längre, så rekommenderar jag följande föreskrift dertill:
Man stöter, jemte watten, söt- och bittermandel i den portion wi nyss uppgifwit och utprässar wätskan genom en duk, att mandelmjölken blir rätt stark. Derpå renar man 2 ℔ socker och låter det koka så länge, att det nästan bildar karamell; då rör man småningom mandelmjölken deruti och låter det sammankoka. Sist gjuter man till massan en sked pomeransblomwatten och ställer sirapen på en warm plats, der den tillfyllest erhåller den tillbörliga konsistensen. Man bör likwäl då och då med en sked undersöka sirapen, om den kastar perlor, och så snart detta sker, fylla densamma på buteljer.
Så wäl i anseende till smaken som äfwen waraktigheten är följande
Orgead-Deg eller Pulver
ännu bättre än mandelsirapen. Äfwen härtill stöter man de afskalade söt- och bittermandlarne och tillblandar under stötningen en gång så mycket socker, som mandlarne wäga, samt kan äfwen gjuta på några droppar pomeransblom- eller kanelwatten. Har denna deg blifwit mycket jemnt sönderstött, få fyller man den antingen i små syltglas, inpackar den wäl och öfwerbinder glasen omsorgsfullt; eller man kaflar degen, formar små rullar deraf och låter dem torka. Om dessa gå sönder, kan man äfwen stöta hela den torkade massan till pulver och förwara detsamma uti askar med inlagdt hwitt papper. Af denna deg eller af sirapen blandar man sedan en portion efter behag uti ett glas watten och omrör det wäl, så har man i hast mandelmjölk eller orgead färdig.
