förbi den greniga wideroten så fastnar dess råmm på trådarne, likasom kräfägg, ehuru icke så röda, utan bleka och hwitaktiga. Man måste dageligen wara upmärksam på denna anstalt; ty om solwärmen är häftig, så förwandlas råmmen, genom wärmens inflytelse, uti idel lefwande Fiskar, som gå sina färde. Derföre, så snart man finner at Fisken afsatt sin råmm på wideroten, uptager man pålen, tillika med roten, genast, och förer den til en annan damm, eller watten, der staken nedslås i bottnen så djupt, at roten, wid hwilken råmmen hänger fast, kommer at stå en twär hand, eller mer, under wattenytan. Inom tolf eller fjorton dagar får alt lif; och man erhåller således en stor mängd med Fisk. Om man skakar, eller sakta slår wideroten på kläden, som blifwit litet fuktade förut, och sedan warsamt inlägger dessa kläden, så kan man med lätthet och säkert försända Fiskyngeln tämeligen långt, hwarest den sedan utkläckes och fortplantas på samma sätt som förr är lärdt.
5) At hindra Gäddan från at sluka Karpen, eller at skada annan Fisk.
