Hoppa till innehållet

Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
126
Fiskrätter.

likasom förut är nämnt, med pepparrot och ättika.

N:o 264. Stufwad Id.

Iden rensas, fjällas, skäres i bitar och sköljes, men upptages genast ur wattnet. Då bör ett stycke smör och litet fin hackad rödlök wara sammanfräst i en kastrull; fisken nedlägges ordentligt deri, öfwerströs med stött peppar, rifwet bröd, litet salt och 2 à 3 skedblad rifwen pepparkaka; litet franskt win eller ättika, samt några skedblad watten påhälles; hwarefter den sättes på sagta eld att stufwas, men tål ej länge koka. När fisken anrättas, garneras den med små hwetebrödsskifwor, brynta i smör.

N:o 265. Färsk Cabiljo.

Cabiljon uppskäres, skrapas och sköljes wäl samt kokas i saltadt watten. Såsen härtill göres af godt smör, samt fräses med litet hwetemjöl; derpå slås något af spadet, att såsen, då den kokar, blifwer simmig. Nu ilägges goda rensade ostron med sin saft, hwarefter cabiljon anrättas på fat, och såsen gifwes i såsskål dertill.

N:o 266. Stufwad färsk Sik.

Siken fjällas, uppskäres, urtages och sköljes wäl; skäres i stycken och stufwas, lika som Id, med smör, hackad lök, salt, rifwen pepparkaka, win och litet watten; men den får ej koka länge, ty då går den sönder. Den anrättas på täckfat med sin egen sås.

N:o 267. Saltad Sik, stekt.

Siken wattlägges 2 à 3 dygn, allt som

den