Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/137

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
129
Fiskrätter.

anrätta. På detta sätt lagad, nyttjas denna fisk egentligen på tarfligare bord.

N:o 273. Ostron, beredda till Såser.

Ostron uppbrytas, samt läggas tillika med sin saft och ett stycke godt smör i en kastrull, som sättes på swag eld. När smöret är inemot smält, omskakas och uppslås alltsammans på fint durkslag eller hårsigt, hwarefter ostronen rensas, samt allt skägget borttages; sedan läggas de i den silade såsen, hwarefter de äro färdiga att läggas i hwad fisksås man behagar.

N:o 274. Ostron, beredda till Mjöl.

Ostronen med sin saft, tagna ur sina skal, hackas och uppblandas med hwetemjöl till en stadig deg, hwaraf göres små kakor, som torkas på en warm kakelugn; sedan stötas de fina och sigtas. Med detta mjöl kan, i brist af ostron, de såser afredas, man will skola hafwa ostron-smak.



Buddingar.

Kött-Budding. Se N:o 146 bland Kötträtter.

N:o 275. Blod-Budding.

Swinblod är dertill bäst, men kan äfwen ox-, kalf- eller fårblod begagnas: till ett halft stop blod tages ett qwarter söt mjölk, en nypa salt, litet stött peppar, ett skedblad sirap och en nypa fint gnuggad mejram; allt detta wispas tillsammans med 2 à 3 näfwar sammanmalet rågmjöl, att blandningen blir som en någorlunda tjock wälling; deri lägges en half mark fint skuren njurtalg eller en

N:s Kokbok. 6:te Uppl.fjerdedels
I