på ankaren, hwaruti förut ett halft stop franskt bränwin och skalet af en citron ligger. Emedlertid har man kokat friskt källwatten tills råheten är afgången, hwaraf, så hett det är, hälles i ankaren att den blir full. Nu afhälles i en kruka något af ankaren, att deri blifwer jäsningsrum; samt i ankaren röres som oftast, att wattnet och bären blifwa wäl blandade. När denna blandning är något mer än ljum, iläggas twå skedblad god jäst i ankaren, samt i krukan ett halft skedblad, och omröres wäl i båda kärlen, hwilka sättas i ett warmt rum att jäsa. När det är wäl utjäst, hälles den i krukan stående saften tillbaka i ankaren, som då sprundas och lägges i källaren så högt, att den kan, utan att röras, tappas på bouteljer, hwilka korkas och hartzas. Aftappningen får ej ske förrän efter 9 månader, då allt bör tappas på en gång.
N:o 588. Att inlägga Anjovis.
Satsen till en åtting anjovis är: 3 marker Lüneburgersalt, ett skålpund pudersocker, fyra och ett halft lod krossad starkpeppar, 2 lod sönderkramade lagerbärsblad, 2 lod salpeter, twå och ett halft lod röd sandel, 8 lod pulveriserade ostronskal, ett lod stött ingefära, ett halft lod spansk humla och ett halft lod stötta neglikor. Allt detta sammanblandas wäl, och med ett par näfwar deraf beströs bottnen på åttingen eller kärlet der anjovisen skall nedsaltas, hwarefter ett hwarf
