Hans jemmer sorgh och älende/ Är nu kommet til en ända/ Han haffuer draghit Christi ook/ Är bliffuin dödh och leffuer doch.
Siälen leffuer j Gudz behagh/ Kroppen soffuer til domedagh/ Tå skal Gudh honom förklara/ Hans glädhie skal ewigh wara.
J stoor sorgh är han här fallen/ Men nu är han wäl behållen/ Haffuer frögd och ingen pijno/ Skal som klara Solen skina.
Soffue han nw i fridh och roo/ Men wij som här j werlden boo/ Skole altijdh redho wara/ Wij moste ock hädhan fara.
Christus Gudz Son som är wår tröst/ Then som oss haffuer återlöst/ Han styrcke oss för sijn mildheet/ Honom skee prijs j ewigheet.
HÖrer til j Christrogne
alle/ Huru i edher skolen hålla/ När
i edhra dödha begraffue/
Måtteligh sorgh skolen j haffua.
Jdhra tårar skolen j stilla/ Och edhart jhopp icke för spilla/ Christus som vpstodh aff dödha/ Skal them vpweckia vthan mödha.
The som äre vthi een rätt troo Affledhne/ haffua ingen oroo/ Thes skole wij HERren Gudh loffua/ The äre icke dödhe vthan soffua.
Thet kroppen nw är vthan anda/
