Jagh är vpståndelsen och lijfuet/ Hwilken som troor på migh/ han skal leffua/ om han är dödh bleffue. Och hwar och en som leffuer och troor på på migh/ han skal icke döö ewinnerligha. Troor tu thet? Sadhe hon til honom/ Ja HERre/ Jagh troor at tu äst Christus Gudz Son/ som komma skulle j werldena.
KÄre wenner/ thet är oss wäl naturligit at wij förie/ tå wåre wenner skilias ifrå oss hädhan aff thenna werldenne/ Ja/ wij see och aff Schrifftenne/ at många helghe män och qwinnor så hadhe giordt för oss/ och äre j thet stycket intet straffadhe/ Therföre är thet oss och wäl loffligit/ Doch så/ at wij haffue ther måtto medh/ så at wår sorgh icke är sådana som Hedningarnas/ hwilke aff Gudz barmhertigheet och vpståndelsen intet säya wiste. Ty wij som Christne äre/ haffue thet Hopp/ at wij skole bliffua leffuande igen/ så at thetta förgängeligha och
syndafulla lijffuet/ som all sorgh och bedröffuelse
