Hoppa till innehållet

Sida:Handbook huruledes Gudztiensten-1614.djvu/168

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Iob. 5.SAnnerliga/ sannerligha sägher iagh edher/ Hwilken som hörer mitt taal/ och troor honom som migh sendt haffuer/ han haffuer ewinnerlighit lijff/ och kommer icke j Domen/ vthan gåår ifrå dödhen til lijffuet.

Rom. 5.SÅsom igenom ena menniskio är synden kommen j werlden/ och för syndennes skul dödhen/ Och är så dödhen kommen öffuer alla menniskior/ effter the alla syndat haffua.

Rom. 14.JNgen aff oss leffuer sigh sielffuom/ och ingen döör sigh sielffuom. Leffue wij/ så leffue wii HERRAnom/ Döö wij/ så döö wij HERRAnom. Ehwadh wij nu leffue eller döö/ så höre wij HERRAnom til. Ty Christus är ther på bådhe dödh och vpstånden/ och åter leffuande worden/ at han skal wara HERRE/ bådhe öffuer leffuandes och dödha.

1. Cor. 15.THetta sägher iagh edher/ käre brödher/ at kött och blodh icke kunna ärffua Gudz Rijke/ och thet förgengerligha/ kan icke ärffua oförgengeligheet. Sij/ iagh sägher edher een hemligheet/ wij skole icke alle affsompna/ men alle moste wij förwandladhe warda vthi en punct/ vthi ett öghnableck/ medh yttersta basunen. Ty

basunen skal lydha/ och the dödhe skole vpstå

oförgengelighe/