at dieffuulen icke hadhe dragit tigh til flere och groffuare misgerningar/ och ther medh hafft på tigh så mykit större och starckare band/ Så at han hadhe vthan all hielp och rådh hafft tigh til ewinnerligh fördömelse. Therföre giff tigh icke alt förmykit här widh/ vthan war Gudhi lydigh/ och lijdh toleligha/ tackandes honom/ at han icke wille låta tigh gå effter titt eghit sinne/ och Dieffuulsens äggelse/ i syndenne och på fördömelsens wägh. Giff tigh honom j hender/ och war til fridz/ at han som tigh thet timeliga lijffuet giffuit haffuer/ tagher tigh thet ifrå igen/ nw/ eller när honom tcäkes/ haffuandes thet hopp/ at han wäl giffuer tigh itt bättre igen. Thetta lijffuet är fult medh synder och sorgher/ men thet han oss igen giffua wil/ är heligt/ rättferdigt/ vthan all sorgh/ och warar til ewigh tijdh.
Sedhan må Presten spöria honom til/ om hans synder göra honom någhot bekymmer/ Och om han haffuer någhot vtheskåndandes medh någhon. Och må Presten förmana honom/ at han bedher them som han haffuer syndat emoot/ at the giffua honom til/ besynnerligha them som han haffuer giordt then synden emoot/ som han rättas före. Och skal han förmanas/ at han slåår platt all ogönst aff hiertat/ som han haffuer til them som honom låta rätta.
och ehoo the äro som honom haffua förtörnat/
