Sida:Hans fäders Gud och andra berättelser från Klondyke (1918).djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


och jag har en dotter som är äldre än ni, och jag skall rigga upp er, när vi komma till Dawson, om det så skall kosta min sista dollar.»

»När vi komma till Dawson!» Hennes ton uttryckte på nytt det djupaste förakt. »Å, ni komma allt att multna under vägen, ni drunkna i en dypöl — ni, — ni, britter där!»

Med detta sista i explosiv häftighet uttalade ord hade hon nått höjden av sina smädelser. Om det inte ruskade upp de där karlarna, vad skulle då kunna göra det? Tommy blev återigen eldröd i nacken, men han bet ihop tänderna och teg. Dicks ögon blevo ännu mildare än förut. Han hade en fördel framför Tommy, ty han hade en gång i tiden haft en vit hustru.

Fem amerikanskfödda generationers blod kan under vissa omständigheter vara ett rätt besvärligt arv, och bland dessa omständigheter kan man räkna den att vara inhyst hos medlemmar av sin närmast befryndade nation. De bägge männen voro britter. Till lands och sjöss hade hennes förfäder och deras ättlingar slagit dem och deras. Och till lands och sjöss skulle de fortfara att göra så. Traditionerna inom hennes ras kämpade för gammal hävd. Hon var ju endast en nutidskvinna, men hela det mäktiga förflutna sjöd inom henne. Det var icke allenast Molly Travis som satte på sig gummistövlar, guttaperkarock och spännremmar; det var också tiotusen hädangångna varelsers skugghänder som drogo så hårdt till alla spännen och hjälpte till att göra uttrycket kring hennes fast sammanpressade läppar och i hennes ögon så beslutsamt. Hon, Molly Travis, hade