Hoppa till innehållet

Sida:Hans nåds testamente 1919.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Fru Enberg ropade in genom fönstret:

— Vickberg! Vickberg! Posten.

— Ett ögonblick, mina herrar!

Vickberg lämnade spelet och gick bort till fönstret. I kastanjens skugga stod fru Enberg och Lars och granskade postväskans innehåll. Lars stegade fram till fönstret.

— Jo, nu ska herr Vickberg se, att det blir främmande. Här är ett brev till Vickberg och ett till hans nåd. Och från våra släktingar är det, för det är våran hundkäft i båda lacken.

Hovmästaren fann det icke mödan värt att rätta Lars grova heraldiska bock. Han tog de båda breven, jamförde handstil och sigill, bröt det till honom adresserade och läste:

Till hovmästaren Anders Vickberg!

Änkedomprostinnan Julia Hyltenius låter hälsa hovmästaren, att Hennes Nåd anländer — vill Gud — den 20:de dennes kl. 6,45 e. m. till — stads järnvägsstation. Hovmästaren torde således ombestyra hämtning. Hennes Nåd önskar för sin och fröken Siedels räkning disponera gula salongen och bredvidliggande trenne kammare. Dessa skola således två dagar i förväg grundligt rengöras, luftas och eldas. Hundarna med undantag av Phylax skola hållas innestängda och ingen tjur får gå på bete under den tid, Hennes Nåd vistas på Rogershus. Nedkallande den Högstes välsignelse över hovmästaren hans välbevågna

Julia Hyltenius,
född friherrinna Bernhusen de Sars,
genom Sara Siedel.


10