oumbärliga ena jämförelseledet, när man vill fastställa omfånget av den genom produktplakatet skapade förändringen. Möjligen kan dock det ännu i huvudsak oordnade kammararkivet innehålla material på denna punkt. Redan för närvarande är det för övrigt ej så alldeles litet som man åtminstone med stor sannolikhet kan ange som verkningar av produktplakatet.
Som närmaste verkan av produktplakatet måste man vänta en ökning av den svenska handelsflottan, och att en sådan ökning ägde rum är otvivelaktigt, varvid emellertid är att märka vad som redan påpekats, nämligen att fartygsbeståndet ännu 1723 var abnormt lågt till följd av den föregående krigstidens svårigheter och därför utan fråga skulle ha vuxit starkt också utan särskilda åtgärder. I sin berättelse till 1726—27 års riksdag (9 aug. 1726) kunde kommerskollegium meddela, att antalet med fribrev försedda, d. v. s. för utrikes fart avsedda, fartyg stigit från 348, då produktplakatet utfärdades, till 480. En av mig på grundval av fribreven gjord sammanställning (i bil. 2) visar hur flertalet bland dessa fartyg fördelar sig på olika storleksgrupper och städer. Det framgår genast av siffrorna, att ökningen ej blott relativt utan till och med absolut är mindre än under året mellan beslutet om och utfärdandet av produktplakatet, efter fartygsantalet blott 271⁄2 % under 22 månader, mot nästan dubbelt så mycket (53 %) under de föregående 14. Förklaringen är den redan förut omtalade, nämligen anteciperingen av produktplakatet från rederiernas sida under tiden 1723—24, såsom också framgår av fördelningen på storleksgrupper och städer, med starkast tillväxt för fartygen i den lägsta storleksgruppen och