miska broschyrlitteratur utgjorde en direkt fortsättning av den ursprungliga kritiken från brukshanteringens män. Den betydelse produktplakatet fick som stridsäpple i den offentliga ekonomiska diskussionen är icke den minsta delen av dess berömmelse, och denna diskussion skulle därför förtjäna att skildras här, om den ej redan vore den sannolikt utförligast behandlade episoden i hela vår ekonomiska historia. Som det nu är, må det därför vara nog att i några få ord antyda diskussionens innebörd.
Den första kritiken av produktplakatet kom från den inflytelserike och skicklige boktryckaren och bokhandlaren Lars Salvius i hans veckoskrift Tanckar öfwer den swenska Oeconomien år 1738 och har sitt intresse just genom att vara det första angreppet på ett av det bestående systemets heligaste grundstenar. Intresse därutöver har Salvius’ inlägg däremot knappast för oss, ty i huvudsak förnyar det blott efteråt vad brukshanteringens män i förväg sagt om produktplakatets faror för järnhanteringen. Som redan förut antytts befann sig bergslagsintresset från början i en viss motsats till den vedertagna merkantilismen, och så till vida är detsamma fallet med Salvius; däremot har man lika litet i hans som i hans tidigare meningsfränders krav på ekonomisk frihet rätt att se någon principiell avvikelse från merkantilismen.
Under de följande årtiondena var det andra frågor som behärskade den ekonomiska diskussionen, och några inlägg av väsentlig betydelse för produktplakatet förekommo icke förrän år 1765, fastän exempelvis ett ”Samtal mellan Gudarne på Olympen” år 1761 angrep produktplakatet och därför av Kanslikollegium hindra-
