VIII
JONAS ALSTRÖMER OCH ALINGSÅS MANUFAKTURVERK
I den på vetenskaplig kritik grundade litteraturen
ha Jonas Alströmer och hans verk blivit föremål för en
omvärdering, som ej lämnat mycket kvar av äldre
tiders uppskattning av hans och dess betydelse. ”Artium
fabrilium in patria instaurator”, yrkesskicklighetens
grundare i fäderneslandet, lyder inskriften på den 1756
av ständerna beslutade, 1790 uppsatta bröstbilden på
Stockholms börs; ”svenska handaslöjdernes
fosterfader” är epitetet i Regnérs minne av Jonas Alströmer
år 1785; och den rökelse, som tändes i de övriga
äreminnena ned till Palmblads levnadsteckning i
Biographiskt Lexicon år 1835, skulle ha varit tillräcklig för
någon av landets störste män. Men denna lovsång
avbröts, som man kunnat förutse, genom den
ekonomiska liberalismens seger inom vår historieskrivning,
även frånsett att själva den kännedom om
Frihetstidens verkliga beskaffenhet, som skapades genom
Malmströms stora verk, Frihetstidens politiska
historia, måste föranleda en revision. Arnbergs Anteckningar
om Frihetstidens politiska ekonomi, som utkommo
1868 och som jämte Forssells skrifter närmast utmärka
genombrottet, behandla visserligen mest manufaktur-
