Hoppa till innehållet

Sida:Heckscher Ekonomi och historia 1922.djvu/310

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
300
IX. ”ALLTINGS ÅTERSTÄLLELSE”

tryckt blott genom mer eller mindre misstrodda prisindexberäkningar och genom växelkurser, som länge ansetts främst bero av andra orsaker än penningvärdenas relationer. Båda dessa två slag av uppgifter samt särskilt den senare ha också obestridligen uttryckt resultanten av en hel komplex av faktorer och därför på sin höjd varit ungefärliga mått på den särskilda faktorns, pappersmyntets eller penningvärdets, ändringar; de ha — i det förra fallet på grund av besväret med att fastställa siffrorna och i det senare fallet på grund av de övriga faktorernas inverkan — på sin höjd kunnat visa den allmänna tendensen, angiven med vissa mellantider, ej något dagsvärde på valutan. Varken måttet på depreciationen eller dess realitet har därför ens tillnärmelsevis så snart eller så starkt kunnat ingå i medvetandet under senaste världskrig som fallet var under assignatperioden.

Varpå detta i sin tur berott, sålunda varför man i så mycket högre grad denna gång hållit fast vid tron på pappersmyntets stabilitet, är en fråga som faller utanför den nu föreliggande undersökningen, för vilken blott själva faktum är behövligt. Blott följande må sägas därom. Till den mindre delen ligger förklaringen i det faktum, att penningvärdets förändring denna gång i hög grad utgjorts av själva myntmetallens, guldets, för det allmänna föreställningssättet alltid svårfattliga värdeförändring, minskade köpkraft gent emot varorna, och därför haft svårare att framträda. Denna förklaring duger naturligtvis icke för valutor som deprecierats emot guld, och där är orsaken till olikheten nu mot då knappast någon annan än statsmaktens långt större auktoritet och större