Sida:Heidenstam - Samlade skrifter (1912) 15.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
54
TANKAR OCH TECKNINGAR

brun och illaluktande hop av jakuter. Jod-bataljonen ställer sig med sina violblå hjälmkammar i bakhåll på en askhög av förbrända havsväxter, men Kaliet stiger ned i vattnet och delar det liksom Israels barn och skjuter Vätes segel och vimplar i brand. Från alla sidor blänka nya företeelser och de övervunna skarorna göras till vasaller och avväpnas på stället. Det är ett kaos av motsättningar. Med vilken krigarfröjd fortsätta de ej att drabba samman ända uppe i människans mest förandligade tankar. Varje människa, varje folk är en församling av otaliga sådana stridslystna grupper av motsättningar, men därigenom att de starkaste bland dessa, de egentliga regentfamiljerna, så småningom ordna sig i härar och tillkämpa sig övermakt, måste de nå sitt mål att kunna efter hand dana en världsvilja, även om en sådan icke förefunnits av evighet... På detta sätt ter sig världsalltet för min inbillning.

När poeten Ignotus reste sig från papperet, var länge sedan hans glättighet försvunnen och bemödandet att utan något förvanskande stiga inbillningen nära för att på så sätt giva en försinnligad bild av sanningen lägrade den vildaste ångest över hans sinne. Han visste att detta bemödande var hans uppgift som konstnär, men svårigheterna kvävde honom med misströstan. Efter dylika frispråkiga stunder sökte han därför alltid brådstört ensamheten och han blygdes över vännernas beröm, ty ingenting stod då klarare för hans öga än hans egen oförmåga. Det syntes honom att livet var ett berg, där andra segrande