FÖRSTA AVDELNINGEN.
Morgontvist och aftongnabb.
»Min söta vän, det är inte värt att jag läser för dig, när du oupphörligt gäspar och jämt tittar till höger och till vänster!» sade, något stött, lagman Frank, i det han lade bort en avhandling av Jeremy Bentham och steg upp.
»Söta du, förlåt! men — de där goda sakerna äro allt något hårdsmälta, och jag tänkte på… hör, kära Birgitta!…» och fru Elise Frank vinkade till sig en gammal tjänarinna och talade sakta med henne.
Emellertid spatserade lagmannen, en vacker, kraftfull man om fyrtio år, upp och ned i rummet. Plötsligen stannade han i begrundande framför en vägg, och när frun i huset och tjänarinnan talat slut, utropade han: »ser du, min vän, om vi här slå upp en dörr — det går mycket lätt, ty här är blott en cloisonsvägg — så kunna vi komma in i sängkammaren, utan att först gå genom förmaket och barnkammaren — det bleve ju präktigt!»
