Inför rätta.
sinnesstämningen för att göras delaktig av en plan, vars utgång var ytterligt oviss.
Därför log sir Percy endast och sade lugnt:
— Gott, jag skall göra mitt bästa.
XXIII.
Inför rätta.
Dagen hade varit ovanligt arbetsam.
Trettiofem fångar, stående inför allmänna välfärdsutskottets domstolsskrank, hade förhörts under de senaste åtta timmarna, vilket ej ens gjorde en kvarts timme på var och en. Blott tolv och en halv minut behövdes för att sända en mänsklig varelse, full av liv och hälsa, att lösa den stora gåta, som ligger dold på andra sidan Stygens dunkla vatten.
Och medborgaren-deputeraden Foucquier-Tinville, allmänna åklagaren, hade öfverträffat sig själv.
Han tycktes outtröttlig. Envar av dessa trettiofem fångar hade anklagats för högförräderi mot republiken, för att ha ingått sammansvärjning med dess fiender, och mot alla skulle ojäviga bevis på deras brottslighet framläggas inför allmänna välfärdsutskottet.
Ibland ett par brev skrivna till vänner utomlands och beslagtagna vid gränsen: ett ord av klander gent emot skräckpartiets mått och steg; ett uttryck av fasa över slaktandet på Place de la Révolution, där giljotinen gnisslade beständigt — dylikt var obevekligt fällande bevis. Eller ock kunde ett par pistoler, ett gammalt svärd, som hört till familjen i måhända hundra år, hämtas hemma hos någon fredlig medborgare och visas fram som ett ovederläggligt bevis på kanske en helt annans fånges fientliga sinnelag mot republiken …
Mycket besvär gjorde man sig ej.
Av trettiofem anklagade hade Foucquier-Tinville fått de trettio dödsdömda. Det var sannerligen ett godt dagsverke, och den starka värmen, framkallad lika mycket av inre belåtenhet som av temperaturen i rummet, förmådde allmänna åklagaren att med näsduken fara över sin höga, knöliga panna, innan han avbröt
152
