En varning.
— Om jag lämnade dem från mig nu, skulle det se ut som om jag misstrodde henne.
— Du är en bindgalen idealist, min käre Déroulède.
— Hur kan jag vara annat? Jag har nu i tre veckor levat under samma tak som hon. Jag har börjat förstå, hurudant ett helgon är.
— Men kärlekens rätta väsen kommer du till insikt om först sedan du märkt, att din avgud står på lerfötter, genmälde Blakeney allvarligt. — Är det kärlek att dyrka ett helgon i himmelen, som du inte vågar att röra vid, som svävar omkring dig likt ett moln, som fladdrar från dig, bara du tittar! Att älska är att känna en varelse i världen vara ett med en själv, vår jämlike i synd såväl som i dygd. Att älska, för oss män, är att omsluta en kvinna med våra armar, så att vi känna, att hon lever och andas alldeles som vi, lider som vi, tänker med oss, älskar med oss och — när så måste vara — syndar med oss. Ditt förmenta helgon, som står i en nisch, är ingen kvinna, om hon inte lidit, och än mindre en kvinna, om hon inte syndat. Fall för din avguds fötter, om du så önskar, men drag henne se’n från piedestalen ned till dig!
Vem förmår med ord skildra den sällsamma magnetism, som utströmmade från mannen, medan han talade — den eleganta modenarren med det klara huvudet och det varma hjärtat! Och samtidigt stod hela historien om hans egen starka, innerliga kärlek till den kvinna, som en gång så djupt kränkt honom, tydligt skriven i det energiska och dock lättjefullt godmodiga ansiktet, som nu strålade upp av ömhet för henne.
Déroulède kände de magnetiska strömmarna och harmades därför ej på den förtäckta antydningen om det helgon, som det fortfarande var hans glädje att få dyrka.
Drömmare och idealist som han var, med sinnet uppfyllt av de stora sociala problem, som skakade ett helt land i dess grundvalar, hade han ännu ej inhämtat den ljuva lärdom, som naturen beskär sina utvalda, då hon inger dem en stor och äkta, mänsklig och lidelsefull kärlek. För honom utgjorde Juliette just nu en hänförande verklighet, skapad av hans mest idealistiska drömmar. I hans tankar stod hon så långt höjd över honom, att om hon
59
