Sida:Henrik Schück Olavus Petri 1906.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

42

ligen en god orienterande öfverblick öfver de viktigaste stridspunkterna. Mot slutet af året 1526 mognade hos Proposed konungen planen att efter mönstret af dylika disputationer anordna en äfven i Sverige, och han uppsatte därför ett antal religiösa frågor, hvilka tillställdes de mera betydande personligheterna inom den katolska kyrkan och det protestantiska partiet. Dessa skulle de skriftligen besvara, hvarefter de vid jultiden skulle hålla en offentlig disputation rörande sina satser. Att själva tanken på ett dylikt meningsbyte ytterst utgått från Olavus Petri, få vi väl antaga, och att döma af ordalagen i konungens bref synes det, som om Olavus strax efter sitt giftermål föreslagit denne att på detta sätt utröna sanningen i de båda stridande lärorna. Att han själf äfven uppsatt de frågopunkter, hvilka skulle besvaras, förefaller ganska troligt.

Bland dem, till hvilka konungen vände sig, var äfven den gamle Peder Galle, Olavus forne lärare. Han besvarade visserligen de uppställda frågorna och gjorde det från sin ståndpunkt icke utan talang — men diskutera det ville han icke. Olavus Petri reste tvenne gånger upp till Upsala för att få ett meningsbyte med honom till stånd, men Galle ursakade sig och ville eller vågade ej upptaga striden. Genom ett missförstånd af de historiska källorna antog man dock redan på 1500-talet, att en dylik disputation värkligen ägt rum i Upsala, och som bekant har t. o. m. en af våra yngre konstnärer på duken afbildat denna strid, hvilken aldrig blifvit på detta sätt utkämpad.

De skriftliga svar, som båda afgifvit, blefvo dock bekanta, och hyarje parti tillskref sin kämpe segern.