Marq. Spinola haffuer belägrat Bredan, ther Inwåhnarne äre starckt uthfaldne, och någre hundradhe aff the Spanier nederlagdt. Uthi thesse daghar är och myckit Proviant fördt uthi Stadhen. Greff Johan von Nassaw haffner fogat sig närmare emoot Bredan, mz itt starckt Rytterij, ther han haffuer taghit 8. små Skip, ladde medh Victualie. Och effter H. Excellentia Hertigh Mauritz haffuer en sådan Belägring förnummet, hafuer han befalt, at alle manbahre, skole uthi thesse Landzänderne bliffua mönstradhe, och så aff alla Orter tilsättia uthi twå hopar, altså menar man, thet någhet, mz aldraförsta, företaghit warder, effter Bredan är H. Excellentiæ egendom och Stamhws. Printz Henrich Frederich är och befalt, hwad han, medh sijn Macht förretta skal, hwilkens folck är församblat widh Schencke Skantz.
Medhan Greff Henrick von Berge haffuer leghat widh Moack, så äre någhre ifrån Stadhen Graff komne, the ther haffua sträffuat på hans folck, och widh hundradhe Personer nidherlagdt. Så haffuer och Rytterijt til Bergenopsom, jaghat ifrån the Spanier siutije stycken Oxar.
Printz Henrich Frederich sägs frija til Greffinnan von Solms, then til H. Excellentia Hertigh Mauritz skal haffua offererat hundradhe tusend Gylden, och åhrligh tiughu tusend Hollendske Gyllen til inkomst.
Ifrån Graffwen Hage then 8. Septemb.
Thet Spaniske Rådhet wil, at Spinola skal sijn ytersta flijt anwända, til at bekomma Bredan, fast än alle Graffuar skulle med dödha Kråppar upfylte bliffua: På thet then skadha måttte bliffua hämpnat, som the Spanier för Bergen widh Soomerlitten fått haffua: Doch håppas man, at H. Excellentia Greff Mauritz skal honom möta. Och är
