Den här sidan har korrekturlästs
70
Danmark, [1] ehuru Nationerne i allmänhet ej skola vara mycket för Musik, hafwa ock gått långt i denna wetenskap. Turkiska Musiken behåller ännu sin besynnerliga art, at wara brummande och mindre angenäm [2]. Men mitt ändamål är icke, at beskrifwa huru hwar
- ↑ I Köpenhamn må i synnerhet nämnas en Sarti.
- ↑ At Musiken i Turkiet icke blifwit förbättrad, kommer af förbud i Alcoran. I Albrechts Hierarchia Oeconomia p. 281 berättas, huru Konung Franciscus I i Frankrike i 16 Sæculo skänkt et Musikal: Instrument åt Sultan Soliman, som deröfwer i förstone förundrat sig, men sedan slog det sönder, af fruktan, at Turkarnas seder skulle derigenom förändras. Baron Rålambs beskrifning om 1657 års beskickning til Constantinopel omtalar den tidens Turkiska Musik p. 21. såsom sorl med allehanda spel, Harpor, Fedlor, Pipor, Trummor, och Pukor. At konsten sedan der föga stigit i behagelighet, är oss bekant. Ibland Turkiska Fruentimer, skola Harpor wara brukelige med flera tarmsträngar, hwilka i Musik-Lexicon kallas Salterio Turchesco, likaså anföres Colascione af 2 til 3 sträng. Trianglar, Clarinetter och flere klingande spel äro i sednare tider i Turkiet införde.
Instrumenter än Pukor, Trumpeter, o. s. w. woro ej wid Hofwet brukelige intil 1700 talet. Jemför Sw. Archiw. T. I. p. 18 om Legation til Moscau 1699. Om Tartariets musik kan läsas berättelsen om Ajuckiniska Calmuckiet, tr. 1744, p. 44, der nämnas Violer och mun-harpor, Harpor med 5 strängar. m. fl.
