Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/202

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
171

Gottland wid Christna Lärans införande warit en namnkunnig ort, wida bekant af handel och förmögne inwånare, [1] och Wisby den enda Stad derstädes (ehuru nu i aftagande, samt allenast egande 2 Kyrkor) säges fordom haft 18 Kyrkor, [2] så tyckes, at Orgwerks inrättningen därstädes måste warit förr bekant och utöfwad, innan den ibland wåre förfäder hunnit göras allmän; åtminstone är wist, at redan på 1300 talet flere Orgwerk funnits på Gottland, och der äfwen då warit Orgbyggare. [3]

    1647, kunne wi ej för äldre tid der träffa Dom-Kyrkor. Wisby en af de äldsta städer, erhölt egen Superintendent 1572, under Danska Regeringen, men blef 1645 et ibland Rikets stift, hade dock i förra tider lydt under Biskops stolen i Lindköping. Wiborg, ehuru nu Ryssland tilhörig, blef räknad ibland Swenska Biskopsdömen ifrån 1554 til 1721, och skall dess Kyrkobyggnad blifwit anlagd sist i 13 Sæculo.

  1. Härom ses v. Dalins Hist. 1. D. p. 258, och Bisk. Wallins Gottlands Samlingar p. 226.
  2. Ännu finnes många lemningar i Wisby efter samma Kyrkors Murar och platser.
  3. I Monumenta Scanen. Part 1. Vol. II. p. 67, är inryckt något af Diarium Visbyense, hwilket bestyrker: at år 1344 dog Orgnisten Eubertus som hade bygt Orgwerk i wisby. I Sundre Kyrka på Gottland läser man ännu denne minnesskrift på muren i Choret. A. Milleno treceno septuageno, hoc opus est Sundris per Vernerum fabricatum in Brandenburgh natum subtiliter arte Magistrum.