Sida:Huckleberry Finns äventyr 1913.djvu/387

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
383
FYRTIOTREDJE KAPITLET

me' nå' kläder, å jag gick in å lyfte på kläderna, så jag såg ansikte' på'n, men jag lät inte er få komma in? Ni kan ta ut era pengar, när ni vill ha dom, för de' va' han.»



Tom är nästan bra nu igen, och kulan bär han i fickan som en klocka och han har fäst henne vid en klockkedja, som han har omkring halsen, och han ser oupphörligt efter vad klockan är.

Och nu är det ingenting mer att skriva om, och det är jag alldeles rysligt glad över, för om jag hade vetat på förhand, vilket arbete det är med att skriva en bok, skulle jag aldrig ha befattat mig med det, och inte tänker jag göra om det en gång till, det är då säkert. Men jag tror, att jag måste ge mig av till Indianterritoriet före de andra, för tant Sally säger, att hon ska' adoptera mig och silverisera mig, och det kan jag inte stå ut med. Jag har varit utsatt för det en gång förut.

Högaktningsfullt
Huck Finn


SLUT