Hoppa till innehållet

Sida:Hwasser Lokomotivforare.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

119

� rabell 7. efter Clark. Medeltryck per qvadrattnm för nedanstående tillopps-perioder och ångtryck i pannan. Tillopps- perioder. 60 to. 70 ^5. 80 U. 90 to. 100 to. 110 u. 120 to. 25 proc. 23,7 27,6 31,6 35,5 39,5 43,4 47,4 30 � 27,5 32,o 36,6 41,2 45,8 50,4 54,9 35 � 31,o 36,2 41,4 46,6 51,8 56,9 62,1 40 � 34,4 40,i 45,8 51,5 57,3 63,o 68,7 45 � 37,4 43,7 49,9 56,2 62,4 68,6 74,9 50 � 40,4 47,i 53,9 60,6 67,4 74,i 80,8 55 � 43,2 50,4 57,6 64,8 72,o 79,2 86,4 60 � 45,8 53,5 61,i 68,8 76,4 84,1 91,7 65 � 48,4 56,5 64,6 72,7 80,8 88,8 96,9 70 � 50,9 59,4 67,8 76,3 84,8 93,8 101,8 75 � 53,3 62,2 71,i 80,o 88,9 97,8 106,6

Hela det verksamma trycket på pistonen finnes således genom multiplicerande af pistonens qvadrat- innehåll i engelska qvadrattum med det i någon af ofvanstående tabeller emot olika ångpannetryck och tilloppsperioder svarande medeltryck. Om vi såsom exempel välja ett lokomotiv med invändiga cylindrar af 16 tums diameter och ett ångpannetryck af 100 U samt en tilloppsperiod af 75 proc. af slaget, blifver, om medeltrycket tages efter tabellen 7, hela det verk- samma trycket på pistonen 16 . 16 . 0,7854 . 88,9 i jemnt tal = 17874 för den ena cylindern och således 35748 för båda. Den del häraf, som sedermera blifver verksam emot skenorna, är beroende af förhållandet emellan pistonens dubbla slag och drifhjulens omkrets eller med andra ord emellan den väg, som pistonen

VjOOQlC