38 genom kortare handvef och gröfre stigning, hvaremot då Sharp genom häfstängerna å bromsaxeln endast för- dubblar den, Allan ökar den 5,6 gånger och att broms- kraften hos den sednares är större än den förras. Sedan vi nu gjort oss bekanta med lokomotivets sammansättning och egenskaper såsom vagn, öfvergå vi till maskinen; och vilja dervid följa den ordning, i hvilken dess delar förekomma såväl för frambringande som fortledande af rörelse samt hafva sålunda att i främsta rummet egna uppmärksamheten åt pannan, hvari Lohmo- ångan eller drifkraften bildas. Ångpannan å ett loko- tiv-ång- mo tiv, Fig. 37, har 3 hufvud af delningar, nemligen eld- fJbTst. staden A, rörstaden eller den cylindriska dUen B, och rökstaden eller röklådan C med dess skorsten D. Till sitt yttre är den hopnitad af jernplåt \ tum tjock för eldstaden, f å ^ för rörstaden och J för röklådan och skorstenen. Eldstaden är på alla sidor omgifven af Inre eld- vatten och har således dubbla väggar. Den inre eld- staden. staden, vanligen af koppar, är med den yttre vatten- ' 'tätt förenad vid bottnen och eldstadsluckan, på hvilka ställen ramar a och b, Fig, 38, af smidt jern fylla mellanrummen. Rummet emellan den yttre' och inre bör nere vid bottnen aldrig understiga 2\ tum, likasom sidorna af den inre eldstaden böra gifvas en lutning inåt af minst 1:50 för att underlätta vattnets och ångans rörelser omkring densamma, Figg. 38 och 39. Plåtens tjocklek i såväl tak som sidor af kopparpannan tages vanligen \ tum med undantag af den delen c af främre sidan, Fig. 38, hvari tuberna äro fastade, hvilken är J tum. Tub eller Denna sida kallas eldstadens tub- eller rörplåt, till rörplåt. skillnad från den i röklådan, som är af jern och | tum Plana tjock. För att gifva de plana sidorna erforderlig styrka sidomas mo t det tryck, hvarmed ångan verkar på deras inre samman- ^ QT � r0 ^ e förenade genom gängade och nitade nag- Fig. 40! lar af koppar eller jern, dock vanligast det förra, så indelade, att en belöper sig på hvarje 16:de qvadrat-
VjOOQIC
