Hoppa till innehållet

Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/199

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
192

samtal med herr Schmidt och utbad sig att detta måtte ske i enrum. Herr Schmidt hade god lust att låta kasta ut den ödmjuke Ascher Lazarus, men troligtvis hade denne något mycket vigtigt att meddela, hvarför utkastningsplanen öfvergafs och köpmannen med snäf ton bad lotterikollektören följa sig till det aldraheligaste, der dörren till herr Brummers skrubb till och med stängdes, och Ascher Lazarus hade i största hemlighet ett långt samtal med den stora firmans stolte chef.




XII.
Från Raboisen till Blankenese.


Raboisen är ingalunda det ohyggligaste fängelse på jorden. Det kan till och med betraktas såsom en ganska komfortabel bostad, om man jemför det med många andra öfver- och underjordiska lägenheter, vindsrum och källarvåningar, och mången fattig handtverkare i »Gängeviertel», det tätast bebygda samt för luft och sol minst tillgängliga qvarter i Hamburg, bodde åtminstone på den tid, hvarom här är fråga, visst icke bättre än fångarne i Raboisen.

Men att Gustaf Blom, detta oaktadt, icke fann behag uti vistelsen inom dessa murar, bör icke förvåna någon. Han hade icke ännu fått veta orsaken till sin inspärrning. Han rasade öfver det ovärdiga beteendet, att beröfva honom hans frihet endast derför att hans hatt hittats en natt på en aflägsen plats