Herr Schmidt hade icke ännu infunnit sig. Herr Grünbein visade sig en minut och bad Gustaf Blom taga noga reda på hvad som kunde förekomma till dess herr Schmidt och han uppträdde på platsen. Den förstnämnda satt troligtvis i »Börsenhalles» restaurationsrum, en trappa upp, vid sidan af galleriet, och drack en »Seidel» samt ögnade genom tidningarne, och herr Grünbein hade tusen saker att bestyra, innan han kunde få ro att ställa sig vid pelaren № 17.
Gustaf Blom blef således en stund ensam representant af firman, en ganska ansvarsfull befattning, medgaf han helt öppenhjertligt för sig sjelf; men han nästan förskräcktes för ansvaret, då han af än den ena, än den andra affärsmannen tillfrågades i firmans angelägenheter, utan att kunna derpå gifva den ringaste upplysning. Vid herr Schmidts personliga uppträdande på platsen kunde Gustaf Blom endast rapportera att huset Unbescheiden & Barwasser alldeles icke var belåtet med sednaste levereringen af oberedda hudar, att herrar Pickenpack & c:o frågade huru stor rabatt de kunde få på specerierna samt att herr Anselm Modersohn förklarat sig mycket nöjd med stockfisken och ämnade snart inkomma med ny reqvisition.
Herr Schmidt bröt sina bref, men hörde derunder mycket noga på Gustaf Bloms rapport. Vid omnämnandet af herrar Unbescheiden & Barwasser’s missnöje, rynkade herr Schmidt ögonbrynen på ett sätt, som kunde hafva skrämt en mindre oförfärad person, än det nyantagna kontorsbiträdet. Då målet Pickenpack & c:o föredrogs, såg herr Schmidt åter temligen likgiltig ut; men när Gustaf
