jag vill inte säga att du är ett nöt, men om du inte lika stollig som en ilsken tjur, så vet jag då inte vad.
— Åhå.
— Och vad har du nu funderat ut?
— Jag vet inte.
— Här finns en annan nätt fisk att fjälla för dig. Vi tror du väl det är som står i vägen för dig? Märkte du inte på vårt kalas?
— Neej. Maybold, kan jag tro.
— Shinar — för han är kär i din flicka och vill se henne sitta och se söt ut vid det där löjliga instrumentet och sprattla med sina fina fingrar på tangenterna.
En häftig strid mellan ljuvt och bittert pågick hos Dick, medan hans far talade om detta. — Shinar är en narr! — nej inte så; jag tror inte en smul av det, far. Shinar skulle aldrig komma sig för med sånt, om han inte kurtiserat henne först, och hon tagit väl upp det. Åhå!
— Vem säjer att hon inte har gjort det?
— Jag.
— Desto större tok är du.
— Hur då, far?
— Har hon gjort mera mot dig?
— Nej.
— Då har hon gjort detsamma mot honom — för katten! Nu ska du få höra, Dick, hurdan en flicka är Hon svär på att hon är så kär i dig, så hon kan gå åt, och kär är hon, och det riktigt ändå; men i alla fall så ger hon ögon Över axeln åt en annan ung karl, fastän hon hela tiden är kär i dig så hon kan gå åt.
— Hon är inte kär i mej och ger inte Shinar ögon.
144
