han möta henne på söndag ansikte mot ansikte och skaffa sig muntligt besked.
— Dick, sade hans far, som kom in från trädgården i detta ögonblick, med en bikupa i var hand, omlindade med dukar för att hindra att bien skulle slippa lösa, det vore bäst om du tog med dig de här båda bisvärmarna till mrs Maybold i morgon, så slipper jag och kan ha Smiler och stora forvagnen.
Det var en lättnad; mrs Maybold, kyrkoherdens mor, hade just fått för sig att hon skulle roa sig med biskötsel under den älskvärda förevändningen att det skulle bli ekonomiskt att producera sin egen honung; hon bodde nära badorten Budmouth några mil därifrån, och transporten av bikuporna dit skulle sålunda upptaga hela dagen och i någon mån slå ihjäl den tomma tiden mellan denna afton och den kommande söndagen. Den bästa kärran tvättades grundligt, hjulaxlarna oljades och bien placerades där för att vederbörligen fraktas bort.
