Där han stod utanför både skogens och häckens herradöme avtecknade han sig nu tydligt mot himlen; hans profil stod mot den ljusa bakgrunden som ett porträtt i svart silhuett. Detta porträtt visade en lågkullig hatt, en näsa av vanlig form, en vanlig haka, en vanlig hals och vanliga axlar. Vad som fanns där nedanför var osynligt, ty himlen räckte icke till på djupet för att avteckna honom vidare.
Hasande, haltande, oregelbundna steg av olika slag kunde nu förnimmas uppför höjden, och plötsligt framträdde ur skogsdungens mörka massa fem karlar en och en, olika till ålder och hållning, alla hantverkare i Mellstocks församling. De hade också med dagsljuset förlorat sin runda skapnad och tågade fram i platt silhuett mot himlen som en procession på en grekisk eller etruskisk relief. De utgjorde den förnämsta delen av kyrkokapellet i Mellstock.
Den främste var en böjd och krokig man med fiol under armen och han vandrade fram som om han åtagit sig att undersöka någon egenhet hos vägen. Det var Michael Mail, han som ropat an Dick.
Näste man var mr Robert Penny, skomakaren; en liten man som var rätt kutryggig men gick som om han aldrig fått det klart för sig utan satte upp huvudet mot den norra hemisfären, så att hans nedersta västknappar framträdde först och sedan resten av figuren. Anletsdragen kunde icke urskiljas; men när han emellanåt såg sig omkring, glimmade två svaga ljusmånar en stund från ögontrakten och antydde sålunda att han hade runda glasögon.
Den tredje var Elias Spinks som framskred med dramatisk och tvärhuggen gång. Den fjärde silhuetten tillhörde Joseph Bowman som icke röjde någon säregenhet alls, det
