— Nej; förtrollningen utföres med sunt förstånd och kan bara brytas, om ni sköter er dumt och illa.
Fancy såg tämligen häpen ut, och Elizabeth gnolade:
Var inte rädd för Lizzie, kära själ,
som detta ser.
Hon har en smula vett och menar väl
och inget mer.
— Ni måste göra det så här.
Häxan lade ned kniv och potatis och göt i Fancys öra en ström av långa och noggranna föreskrifter, i det hon kisade upp i Fancys ansikte med en uttrycksfull blick av bister humor. Fancys ansikte klarnade, skuggades, steg och sjönk i hoppfullhet allteftersom talet fortgick.
— Så där, sade Elizabeth till slut och hukade sig efter kniven och en annan potatis, gör det och ni ska få honom långt om länge.
— Göra det ska jag visst! sade Fancy.
Så vände hon åter igen sin uppmärksamhet till den yttre världen. Regnet fortsatte som förut, men stormen hade lugnat av rätt mycket under deras samtal. Då hon såg att det nu var möjligt att hålla uppe sitt paraply, drog hon ned kapuschongen över sin huva, sade farväl till häxan och gick sina färde.
