Nec diversa tamen, qualem decet esse sororum.
En förnäm och mycket lärd Herre har, wid dettas Genomögnande behagat tillägga, at såsom många af dessa Korss äro i Ändarne utwidgade och dymedelst likna de i Heliga Krigen uprättade Riddarordens Tekn, det deras Resor, som på wåre Runstenar sägas farit til Orienten, merendels uti de Heliga Krigens och Croisadernas Tid infalla: och at därföre är troligt det samma Korss blifwit til Åminnelse efter dem så formade.
5. At de Stenar, som omtala Broar, hwilka för någons Siäl (eller någon til Själatröst) blifwit gjorda, höra til de Påfwiske Christne Tider, styrkes, jämte flera äldre och nyare Utländska Bewis, af det Wärde man altid satt på en sådan Wälgärning emot det Allmänna; hwarföre det ock ibland de Göremål upräknas, hwarmed Biskop Benct i Skara, som År 1191 afsomnade, trodde sig mycket hafwa tjänt Gud, eller såsom det i själfwa gamla Biskops-Krönikan wid Westgöthe Lagen säges: thess han Gudhi skuldi medh tiäna. Utom hwad denne Prelat äljäst broat, eller gjort Wägar brukbara i Landet, anföres det, at han i sit Stift bygt 5 Broar. Slutsatsen häraf blifwer, at med Ordet Bro på Runstenarne intet annat beteknas, än hwad nu jämwäl med detta Ord gemenligen plägar förstås.
Det passar sig förmodligen icke illa at påminna, det wårt Fädernesland war wid Christendomens första Hitkomst, och sedan länge, på Wägar och Broar nog fattigt, förr än de til Kyrkor och Köpingar, så wida desse allmänne Samlingsplatser flitigt borde besökas, blefwo mera nödwändiga: och Folket ledsnade, wid en oftare Fart, at ständigt wada öfwer Watnen. Det kunde därföre anses för en Himmelriksgärning, och war wärkligen mycket både nyttigt och berömligt, at i en så angelägen Sak hjälpa Landets Allmänna Brist. Åtminstone war det långt mera förtjänande, än at åhöra oförståndliga Mässor, tända up Ljus för Beläten, och syslesätta sig med flera slika Dårskaper, som efter Påfwiska Lärans Grundsatser sedermera blefwo ansedda för goda och förtjänande Wärk i Christenheten. Se Ber. om Norrköp. 215. och 216. Halff. förutan alla de Afladsbref, som til öfwerflödigt Antal öfwer alt äro tilfinnandes. Det säges i Öfwersättningen af Melons Politiska Försök om Handel, 9. Cap. 7. S. at den, som förgyller et präktigt Hus, intet förtjäner någon Heder af det Allmänna; men den som wille anwända Arbete til Lands-
