än denne Norske Prins kom til Ryssland, efter Prinsessan Ingegärds Giftermål. Åtminstone kan det aldrig blifwa 3 År, som Burislav lefwat, ifrån Hösten År 1018, då Emund Ringson aldraförst, efter denna Beskrifning, kan hafwa anländt til Ryssland, om man än, efter Polska Historien, wil medgifwa, at han icke förr, än följande Året om Wåren, alldels blifvit fördrefwen, och kort därefter omkommit. Denne Tid ifrån Emunds Ankomst, skola likwäl hans Bedrifter uti Ryssland hafwa intagit. Samma Swårighet möter ock wid Tiden, som Ingvars Saga[1] tillägger dess Faders, Emund Åkesons Wistande i Ryssland, hwarifrån han icke förr, än efter detta nu oftanämnda Giftermål, skal kommit til sina Fäderne-Gods uti Swerje: däruppå först gift sig, samt aflat Prins Ingvar: som likwäl, när man afdrager hans 25-åriga Ålder ifrån Dödsåret 1041[2], nödwändigt måste wara född 3 År tilförne.
För at någorlunda förlika alt detta, kunde man föreställa sig, at de Norske, eller Isländare, som lemnat oss Berättelser om bägge desse Emundar, som på en Tid uppehållit sig uti Ryssland, och hwilkes, antingen samfälda, eller särskilda Bedrifter, ingen Nödwändighet fordrar, at pryda allenast endera med, icke wetat hwad Förbindelser äljest warit imellan Swenska och Holmgårdska Hofwen: och därföre, af denna Mågsämja, som med deras egen Konungs Ledsamheter war förknippad, gjort en gemensam Orsak och Anledning til desse Prinsars Bedrifter i Ryssland. Detta är et Fel, som ofta händer, jämwäl de bäste Historie-Skrifware i wåre Tider, at de för at winna et behagligt Sammanhang imellan flera Händelser, icke sällan, på nog owisse Grunder, söka deras Orsaker, och sedan likwäl med samma Wisshet föreställa Läsaren dessa sina Inbillningar, såsom wore de med själfwa Tingen lika wärkliga och säkra. Fölgderna af en sådan själftagen Klokhet är, som en bekant Historikus i wår Tid skrifwer[3], at den ej tjenar til annat, än at öfwerrumpla en owarsam, bry en enfaldig, och smickra en intagen, men aldrig at öfwertyga en uplyst och oweldig Läsare[4].
