bundna i landisen, och North Channel var i det närmaste torrlagd. Ismassan kunde således skrida fram över en bred dalgång, vida mer bekväm än Giants Causeway, på vilken längre fram i tiden en skotsk jätte säges hava promenerat över sundet för att avlägga en visit hos en värderad irisk kollega (s. 179).
Men i Irland har ingen skotsk invasion försiggått utan motstånd. Från the Great Central Snowfield skred en ismassa av några hundra meters höjd beslutsamt fram mot norden, bjudande den skotska inkräktaren spetsen. Det blev en kamp mellan titaner, där båda partierna kunde tillskriva sig segern. Den iriska isjätten mäktade visserligen icke kasta tillbaka sin motståndare men tvang honom att vika av åt väster. Northern Ireland inneslöts i Skottlands kalla famntag men Southern Ireland bevarade sin självständighet. Detta var the first Plantation of Ulster.
Om man på kartan och i terrängen följer Irlands floder skall man ofta förvåna sig över deras till synes omotiverade lopp. Shannon upprinner i Ulster, 40 kilometer från västra kusten, men dess längd är 300 kilometer och dess utlopp ligger i Munster. Men varför har ej floden sökt sig ut till havet genom den låga och lösa kalkplatå, som sträcker sig fram till Galway Bay, utan nedskurit sin bädd i det hårda bergmassivet ovanför Killaloe? Geologerna förklara detta så, att Galwayplatån fordom legat på en ännu högre nivå men sedermera blivit sänkt genom förvittring och erosion. På samma sätt förklaras att Blackwater går i rakt ostlig riktning fram mot Waterford men 20 kilometer