Hoppa till innehållet

Sida:Irland och irländarna 1925.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

ordna sina mellanhavanden på andra sidan St Georges Channel.

År 1880 fick emellertid det irländska partiet en ledare som förstod att ingjuta disciplin och sammanhållning. Det var Charles Stewart Parnell, en man av stor intelligens och energi, en vältalare och en agitator, som i olikhet med O’Connell ej försmådde att använda metoder vilka, för att använda ett milt uttryck, ej alltid voro strängt konstitutionella.

Parnells agitation riktade sig i början icke mot unionen utan mot de olidliga agrariska förhållandena, mot den rättslösa ställning som de fattiga arrendatorerna intogo gentemot snikna och samvetslösa »absentee lords». Han kämpade för »de tre F’ens program», d. v. s. för fixaty of tenure, fair rents och free sale. För att nå dessa mål införde han en verklig terror på landsbygden. Jordägarna och deras förpaktare trakasserades på alla upptänkliga sätt; bl. a. blev en kapten Boycott avstängd från all tillförsel av livsförnödenheter och måste slutligen fly till Amerika, varvid han på resan genom Dublin förvägrades logis. Han kan tillräkna sig den tvivelaktiga äran att hava varit det första kända offret för det berömda system som sedermera fått bära

45