en ny impuls till den emigration, som reducerat Irlands nuvarande folkmängd till ej stort mer än hälften av vad den varit före 1845.
NYA UPPRORSFÖRSÖK
Hungersnöden hade ökat irländska folkets elände och följaktligen dess missnöje, vilket tog sig luft i några sporadiskt uppträdande upprorsförsök. År 1848, då en revolutionsvåg gick över hela Europa, försökte några hetsporrar att organisera en väpnad resning i Tipperary, men de blevo genast slagna, fängslade och deporterade. Samma öde drabbade en resning år 1866, som blivit inspirerad från irländska emigranter i Amerika, och påföljande år gjorde dessa ett misslyckat infall i Canada.
CHARLES STEWART PARNELL
I det brittiska parlamentet hade allt från unionens instiftande de 100 irländarna utövat ett inflytande som ej stod i rimlig proportion till vare sig deras antal eller deras personliga kvalifikationer. Partiet bildade »tungan på vågen» och förstod att utnyttja denna privilegierade ställning. Detta var visserligen ofta till gagn för Irland, ty stora anslag framtvingades även till mindre nödvändiga ändamål, men den ovärdiga kohandeln utövade ett demoraliserande inflytande, och de irländska M. P:s ansågos ej vara Guds bästa barn. Efter gammal irländsk tradition hade de mycket svårt att enas inbördes, och mången engelsk parlamentsledamot tänkte med saknad på den lyckliga tid då de 100 tyrannerna fingo
44
