Föredraget refererades i Handelstidningen, men då Ljungberg fann vissa af uttrycken mindre exakta, uppstod en polemik, under hvars gång han fick närmare tillfälle att utveckla sina åsikter. Han förnekade därvid Kristi gudom och treenighetsläran. Detta gaf stiftets biskop, G. D. Björck, anledning att kritisera hans ställning till religionen i Lutherskt veckoblad för folket, och samtidigt sökte man förmå honom att utträda ur domkapitlet samt få honom afsatt från lektoratet. Detta lyckades emellertid icke. Ljungberg stod fast på sin post och lät icke undanskaffa sig. Man anmälde honom då för regeringen, men detta steg ledde icke heller till någon åtgärd.[1]
Det var denna händelse som eggade Viktor Rydberg att framlägga sina åsikter i dessa frågor. Bibelns lära om Kristus utkom i slutet af maj 1862.
I viss mån hade ju redan sexton- och sjuttonhundratalets filosofi lämnat svar på de frågor, som Viktor Rydberg undersökte i detta arbete. Den hade från förnuftets synpunkt förnekat såväl Kristi gudom som treenighetsdogmen. Men det viktiga och betydelsefulla var, att Rydberg, liksom de tyska bibeltolkarna, gick in i teologernas eget läger och med bibeltexten i hand uppvisade, att dessa dogmer icke ens funnos i den heliga bok, på hvilken kyrkan stödde sina läror.
Också var skriftens verkan oerhörd. Det hjälpte icke, att alla de förnämsta teologerna ryckte ut och försökte varna allmänheten för dessa irrläror och försvara det hotade fästet. Den andra upplagan dröjde icke att utkomma. Den tredje skulle lämnat pressen 1866 men fördröjdes på grund af vidlyftiga tillägg och följdskrifter ända till år 1868. Sedan har alltjämt nya upplagor varit nödvändiga, visande huru arbetet ständigt sysselsatt allt större kretsars uppmärksamhet. Och den har helt enkelt förändrat hela den bildade allmänhetens uppfattning af de kristliga och kyrkliga problemen; åtskilliga tecken tyda på att dessa läror ännu dag för dag tränga djupare nedåt.
- ↑ Ett par år tidigare hade rektor J. N. Cramér i Visby nedlagt sitt ämbete och i ett arbete: Afskedet från kyrkan eller en fritänkares strödda anteckningar och betraktelser under läsningen af bibeln utvecklat sin ståndpunkt. Samma år som Ljungbergska striden pågick utgaf han En trosbekännelse. — Inför Strängnäs domkapitel hade 1861 en kyrkoherde Hallin uttalat samma åsikter som lektor Ljungberg. Han undslapp emellertid icke så lätt som denne utan dömdes sitt ämbete förlustig. Dylika fall visa, huru sinnena voro upprörda.
