peiska länder bekännare af andra trossamfund, till hvilka hänsyn af olika skäl måste tagas. Sverige hade ju allt sedan femtonhundratalet, då katolicismen med tjänliga medel utrotats, varit ett ovanligt rent protestantiskt land. Läseriet, som då och då blossat upp, hade helt enkelt undertryckts.
Under fyrtiotalet förändrades emellertid dessa förhållanden. Dels började vid denna tid statskyrkans stridigheter med olika sekter och läseriet, stridigheter, hvilka sedan aldrig riktigt upphört. En af de första var bråket med metodisterna och deras predikant Scott (1840). Främmande trossamfund begärde och erhöllo äfven delvis rättighet till fri religionsutöfning. Så fingo judarne lika rättigheter med landets egna invånare genom en serie förordningar af år 1838, 1860 och 1873.
Men samtidigt började äfven från olika synpunkter angreppen på statskyrkan och ortodoxien. Vi hafva sett, huru Almqvist vid denna tid vågat vidröra båda, men hans uppträdande blef icke af någon afgörande betydelse. Mycket uppseende väckte 1842 ett åtal af en öfversättning från tyskan, Strauss och Evangelierna, en tarflig bearbetning och sammanställning af den tyska bibelkritikerns arbete, som utkommit på Hiertas förlag. Större verkan utöfvade originalarbetet, hvilket flitigt lästes i de teologiska kretsarna och vann många anhängare i det tysta, fast arbetet ofta motbevisades i tidskriftslitteraturen. Under det följande årtiondet uppstod äfven en frisinnad teologisk litteratur här hemma. Ett af de förnämsta arbetena af denna art var Nils Ignells Mänskliga utvecklingens historia, hvilket af Viktor Rydberg gjordes till föremål för en lång artikelserie i Handelstidningen 1858. Rydberg var redan då sedan länge sysselsatt med filosofiska och teologiska studier och skref äfven åtskilliga recensioner och artiklar angående dessa ämnen.
Närmaste anledningen till Rydbergs utgifvande af Bibelns lära om Kristus var en särdeles betecknande händelse, som året förut tilldragit sig i Göteborg.
En lektor Ljungberg, en lärjunge till Boström, hade nämligen i maj 1861 hållit ett föredrag om de olika synpunkter, från hvilka filosofien och teologien utgå vid bestämmandet af de religiösa formerna. Han häfdade i sitt föredrag vetenskapens plikt och rättighet att med frimodighet och sanningskärlek forska angående de högsta frågorna.
