De liberala ytterlighetsbladen, hvilka i ungdomlig ifver löpte linan ut och helt doktrinärt ville se programmet utfördt i sina logiska konsekvenser, funno Hierta ofta för ljum. Svärmare var han visserligen aldrig i politiken. Tidningens program var klokt och förståndigt lämpadt efter landets behof och utan allt exalteradt imiterande af utländska mönster. Det upptog aldrig till behandling andra frågor ån sådana, som på fullt allvar kunde debatteras i Sverige, och som det verkligen fanns förutsättning för att folket under den närmaste tiden skulle kunna lösa. Och huru många af de reformer, som då föreslogos, vänta icke ännu i denna dag på sin lösning eller hafva först på sista tiden genomförts! Betecknande är, att Hierta alltid med försiktighet rörde vid de religiösa frågorna, helt enkelt emedan det icke ännu fanns resonansbotten för dem hos folket. Han beskylldes ofta af motståndarna för att vilja införa republiken i Sverige, och det kan icke nekas, att han särskildt under sina tidigare år hade republikanska tendenser såsom liberalismen öfverallt i Europa; men å andra sidan sade han sannt, då han förklarade, att han aldrig föreslagit republiken: han hade endast pekat på den som ett aflägset mål. Han nöjde sig i detta afseende med att kämpa för konstitutionellt styrelsesätt.
Aftonbladets program är således under hela Hiertas regim detsamma men med nyanser efter olika perioder. Tiden från 1830—1834 är det första stadiet i Aftonbladets tillvaro, under hvilket det långsamt men säkert vinner terräng, och Hierta småningom når fram till att blifva den »erkändt främste». Efter denna riksdag inträder hvad man kallat rabulistskedet, tiden för den häftigaste striden, hvilket kulminerar med året 1838. Därefter följer i början af fyrtiotalet en afmattning i bladets redigering. Åtskilliga af de påyrkade reformerna hade redan då nått sitt förverkligande, och man befann sig i en nödvändig reaktion.
Aftonbladet blef språkröret för alla de reformer, som sysselsatte denna tid. Ty det är från 1830 och fram till 1864 som det svenska samhället genomgår sin stora omvandling. Vi hafva svårt i våra dagar att föreställa oss de stora förändringar som under dessa decennier timat. Ända fram till 1840 var Sverige ännu en så godt som enväldigt styrd stat. Samhället var indeladt i fyra skarpt skilda stånd. Af dessa var det egentligen adeln som hade någon betydelse,
