Sida:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
38
RABULISTERNA

borgarståndet var obetydligt och hade ännu icke nått till någon större utveckling; bönderna stodo ännu lågt. Det erinrar om frihetstidens partistrider, när man ännu 1828 kunde muta bondeståndet att gå regeringens ärenden i tryckfrihetsfrågan. Representationen öfvade icke stort inflytande, ty dels sammanträdde den endast hvart femte år, dels var dens arbetssätt, med fördelning på fyra stånd, alltför klumpigt. Och om det fria svenska folket på denna tid bör man icke tala allt för högt. Det var fattigt och kujoneradt, förstördt af brännvinet, som i floder rann genom landet tack vare husbehofsbränningen; det var rått och våldsamt såsom de blodiga brott, hvilka hörde till ordningen för dagen, utvisade. Rättsordningen var ytterst bristfällig och godtycklig; i brottmål användes en inkvisitorisk förhörsmetod, och till och med vissa former af tortyr förekommo. Husagan bedrefs ännu med ifver och hade långt fram i århundradet ifriga försvarare på riksdagarna. När herremannen på resor fann, att skjutshästarna icke förde honom tillräckligt snabbt framåt, lade han helt enkelt piskan på skjutsbondens rygg. De svenska samhällsförhållandena under denna tid erinra icke så litet om de ryska i våra dagar. Oredlighet och mutor voro icke ovanliga bland ämbetsmännen. Trots allt detta var det emellertid ett intelligent och vaket folk af gammal germansk stam, som nu, sedan det en gång på allvar fått fred, började att kämpa för sin frihet och själfständighet.

Och i alla de reformer, som nu genomfördes, har Aftonbladet höjt sin stämma. Det öfvertog från Argus kampen för konstitutionalismen och tvingade slutligen genom sitt djärfva och kloka uppträdande regeringen att återgifva den tryckfrihet, som 1812 slopats. I Richerts och Anckarswärds fotspår kämpade det ihärdigt för representationsförändringen.

I ekonomiskt afseende arbetade Hierta både på riksdagen och i tidningen för en friare tullagstiftning (vid denna tid var importtullarna ofta ända till 50 % af varans värde; vanligt var 10 %—5 %; också lurendräjades betydligt), för näringsfrihet och i allmänhet för afskaffandet af den otalighet monopoler och privilegier som stod i vägen för en sund konkurrens. Vidare har han ofta och ihärdigt talat för husagans afskaffande, för förändrade arfslagar och humanare brottmålslagstiftning. I korthet: han stred för offentlighet i alla ärenders behandling, för lagbundenhet i alla dess former