Hoppa till innehållet

Sida:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
51
LARS JOHAN HIERTA OCH AFTONBLADET

När dessa händelser timat, hade redan den gamla ministären, hvilken om ock med partiella förändringar suttit kvar sedan det nya statsskicket, afgått, ej minst på grund af fruktan för oppositionen, men i det den tog till förevändning införandet af departementsstyrelse, som antogs vid denna riksdag. Visserligen är det sant, att i den nya ministären icke oppositionen fick plats. Den ministär, som Karl Johan bildade, blef utan inre enhet och kunde därför heller intet uträtta. Men det var dock den första ministär, som efter 1809 tillkommit på grund af riksdagens påtryckning.

I alla afseenden är denna riksdag märkvärdig och betydelsefull. Under ingen föregående riksdag sedan det nya statsskickets införande hade regeringen och oppositionen stått i så skarp och oförsonlig motsats till hvarandra. Men äfven inom själfva riksdagen inträffade nu, såsom redan antydt, en maktförskjutning. Oppositionen hade därefter icke sitt hufvudsäte på riddarhuset utan i borgare- och bondeståndet, hvilka nu slöto sig tillsamman. Genom införandet af departementsstyrelse gjordes i viss mån slut på det öfverklagade allenastyrandet; regeringen återfördes inom konstitutionella gränser. Likaledes antogs nu såsom hvilande ett förslag till indragningsmaktens afskaffande och därigenom var ytterligare ett viktigt stridsfrö skaffadt ur världen. I alla afseenden betecknar därför denna riksdag en afslutning på den föregående striden mellan opposition och regering och början till ett nytt. Af de stora frågorna återstod endast en olöst, nämligen representationsreformen.

Oskar den förstes regering bildar i viss mening en öfvergång i svensk politik. Hvad utrikesstyrelsen beträffar, karakteriseras den däraf, att Sverige under krimkriget bröt förbindelsen med Ryssland och närmade sig Västmakterna. I det inre inträffade efter trettiotalets hetsiga politiska strid först en viss afmattning. Publiken var trött på det eviga tidningskäbblet, som särskildt i början af fyrtiotalet hade öfvergått till en ovärdig smutskastning. Men de liberala ideerna behärskade nu hela litteraturen och strömmade genom otaliga kanaler ut öfver landet. Nya liberala tidningar (såsom till exempel Göteborgs Handelstidning) uppstodo i landsorten. Och i själfva verket följde nu en serie af efterlängtade och nödvändiga reformer i brottmålslagstiftning, i arfslagarna o. s. v. Under tiden gick landet