Hoppa till innehållet

Sida:Jacobson Harald Hjärne 1922.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

60

den saftiga humorn och den oförbränneliga vitaliteten. Strängt taget var det blott ett som han aldrig kunde förlika sig med: trumpenheten, gudsnådligheten, den gravitetiska värdigheten. Icke förgäves hade han gått i skola hos den politiske humorns mästare, Aristofanes.

Hjärnes aktiva deltagande i det politiska livet som riksdagsman inskränkte sig till en jämförelsevis kort period av hans liv, men redan långt dessförinnan hade han blivit en politisk förgrundsfigur dels i egenskap av ofta hörd politisk talare och debattör, dels och framför allt genom sin publicistiska verksamhet. Påbörjad redan i hans unga år fortsattes denna ända till hans död och sträckte sig till ett stort antal tidningsorgan: Göteborgsposten (1870-talet), Svensk Tidskrift (under dess olika skeden), Aftonbladet (1880-talet), Fyris (1880- och 90-talen), Svenska Dagbladet (särskilt efter dess omläggning 1897), Stockholms Dagblad (särskilt 1906 och följande år), Nya Dagligt Allehanda (från 1914) och även andra. Ett stort antal av dessa tidningsartiklar äro omtryckta i hans förut omtalade samlingar, varjämte åtskilliga av hans politiska tal och föredrag tryckts separat.

Hjärnes publicistiska verksamhet inleddes med cen rad av osignerade men lätt igenkännliga artiklar i Göteborgsposten under åren 1873 och 1874. Redan här röja sig åtskilliga drag, både